Jag hatar sånna här kvällar, då man sitter ensam & 1 miljon tankar kommer upp i huvudet. Allt kommer på samma gång, och genast känns allt så fruktansvärt jobbigt!

Det finns mycket jag fortfarande mår dåligt över och har dåligt samvete över som jag gjort och som hänt i mitt förflutna. Människor jag sårat och gjort illa som jag nu inte kan fatta hur jag kunde göra? Människor jag älskar som jag skadat så fruktansvärt mycket, inte skadat fysiskt utan på andra sett. Hur kunde jag? Och det är tankar som kommer upp lite då & då och jag känner mig så fruktansvärt dum, även fast det är länge sen så gör det fortfarande ont i mig när jag tänker på det.

Och något jag ofta tänker på är min älskade mormor & morfar.

Hur fruktansvärt tråkigt det är att min morfar blev sjuk för några år sedan, och hur stark min mormor är som kämpar för fullt med allt. Du är verkligen guld värd - finare människa får man leta efter ♥

Jag önskar att dom bodde närmre så vi kunde träffas oftare, min högsta dröm är att dom flyttar tillbaka till Linköping!

För mormor&morfar är några som betyder så fruktansvärt mycket för mig och det är så himla tråkigt att vi träffas så sällan. Jag vill kunna träffa dom när som helst, så jag hoppas att ni en dag flyttar tillbaka hit för jag saknar er massor!

Och mormor Anna som finns i mina tankar ofta, känns fortfarande overkligt att du har lämnat oss.

Men jag vet att du finns med mig ändå och det känns skönt!

Och jag vet att du har det bra nu tillsammans med morfar David.

Ni kommer alltid att finnas i mina tankar ♥


Sånna här stunder är jag så glad att jag har min lilla solstråle som lyser upp mina dagar och får mig på andra tankar, Saga - du är verkligen det bästa som har hänt mig, mamma älskar dig mest av allt ♥